du har tagit över mitt sinne,
min själ, min kropp
du gör mig svag,
får mig gråta, tar slut på mitt hopp
du lever i mitt inre,
du finns inte, jag måste vara galen
sitter i mitt rum, ensam.
har ett mål. men hittar inte svaren

livet har alltid varit bra tills man blev 14 år.

de var då man hamnade i allt.

rökande, drickande, oskulden, kärleken, skolan....

att börja röka förstör bara ens liv, de kanske inte var så smart att börja röka vid 14 års åldern. men de var endå något jag ville börja med. man kan ju som sagt inte ändra sitt tidigare liv.

Drickandet började med vid 14 års åldern. fattar  bara inte varför man ens vill testa alkohol, men visst någon gång kommer man alltid bli full. men de tar rätt hårt när man kommer hem och är fett full, och morsan ska ta hand om en. de är nog de jobbigaste jag vet. men hon finns endå och hjälper mig när jag kommer hem full och vet knappt vad jag heter. hon kanske är sur men vissar endå inte de.

oskulden blev man också av med vid 14 års åldern , med fel kille som man trodde älska en fast de va fejk. han ville bara ha sex men jag fattade inte de eller ville kanske inte fatta de? sen dess har man blivit utnyttjad av nästan alla killar jag haft. inte så kul så vänta med sex tills du verkligen vet att killen inte utnyttjar dig. låt en person som du verkligen vill att han/hon ska ta din oskuld.

Kärleken är nog de jobbigast i livet om man inte hitta den rätta. jag kanske har gått från kille till kille, och hittade aldrig den. gav nästan upp hoppet på att leta mer efter kärleken. men vill verkligen ha den rätte hos mig. och tills slut hittade man den rätte.

en kille som verkligen älska min personlighet och inte utsidan på mig.

skolan kan ju gå och dööö någon stanns. har gett upp hoppet på skite, orka inte ens bry mig om min framtid. skiter helt och hållet vart jag hamnar för skolan kan dra åt helvete!

Älskling! <3
Kom du ihåg när vi sågs första gången?
Jag kommer ihåg det iallfall :) !


Sågs första gången den 21 augusti på Mohedadagarna.
Och du var med dina kompisar och jag med mina.
Men du kände ju borsan så du snackade lite med honom,
och de var där vi snackades vid för första gången.
Men sen försvann du vidare med dina kompisar.
Den 22 augusti på lördagen så drog jag och några kompisar in
till Moheda igen, och där träffades vi ännu en gång.
Vi var nästan hela den kvällen.
Vi hade de rätt mysigt tillsammans.
Men du försvann och träddade en annan den kvällen.
men vi träffades på natten igen för vi skulle sova hos Jesper.
Efter dom har dagarna så sågs vi inte på ett tag.
Men kommer inte ihåg direkt när de var vi sågs efter de
men vet att du kom till min skola och jag såg dig när du körde runt med några kompisar.
Vi snackade lite med varan, sen drog du vidare.
Vi började smsa med varan efter någon dag. Sen träffades vi rätt ofta efter de.
Efter ett tag hängde du med upp till Stockholm och de var den
24/10 de var då vi blev tillsammans.
Den mest roligaste dagen i mitt liv. och hela den helgen
var helt underbar med dig.
Du har förändrat mitt liv helt och hållet.



Du ska veta att du är mitt syre jag andas,
du är min själ, du är mitt liv,
du är helt enkelt mitt allt!
Du kom till mig när jag mådde dåligt
och visade att de fanns en väg att gå.
Fast jag inte ville gå vidare.
Jag är så rädd för förhållande men med dig
känns  allt helt enkelt bra.
Du får mig verkligen att tänka om,
och tänka positivt fast jag inte vill göra de.
De är helt otroligt att en kille som dig, just ville ha mig
istället för en tjej som mår mycket bättre och mycket snyggare.
Men du valde mig och jag är så jävla glad att de är du och jag mot världen.
Vi är de perfekta paret som finns.
Och jag vet inte hur jag ska förklara min kärlek till dig,
men jag vill, men de är inte lätt..
De är du och jag nu älskling ! <3

Martin Nilsson låt oss minnas detta namn <3
Den 6 april då du flög upp till himlen...
Att nån som dig kan försvinna så lätt...
Att nån som dig inte kunde göra rätt...
Men jag vill tacka att du fanns för mig,
Men du finns inte längre här...
VARFÖR SKAPPA MAN LIV OM MAN ENDÅ SKA DÖ???!!!

Förlåt...

I look up in the sky.
I see all the starts.
I wish up on a star.
Please, don't leave me.
Please don't hurt me like that!
I look in to the mirror.
I'm seeing myself in another way.
I'm seeing myself as yours.
My soul is not the owner of my heart!
Becouse you are.
My everything.
My breath.
My happyness.
My love,
My life!
And i love you...

Du är den underbaraste personen i mitt liv.
Ingen ser det du ser,
du ser på min blick direkt om jag funderar över nått.

Fast det bara är en liten tanke
i bakhuvudet ser du att något är fel.
Du gör mig alltid så glad och du får mig
verkligen att känna mig älskad.

Det du och jag har kan bara vi ha,
ingen kan någonsin ersätta dig och jag kommer
alltid att älska dig mest av alla.
Det kan ingen ändra på <3

du kysser mina
torra läppar som att
dom vore någonting
att smaka på och
du håller min hand
''vill inte tappa dig''


du letar efter
ögonkontakt för du
vill inte att
jag ska släpa
mungiporna i marken
för sorgen blivit
konstant


''jag kan se dig
tillåter du mig
att vagga ditt
hjärta till sömns
jag lovar att
vara försiktig.''


utan ett riktigt
svar håller du
sedan mitt hjärta
i händerna och
du håller det
som om det vore
en stjärna men
jag håller stjärnorna
som blev stjärnregn


om jag släpper dom
för att få dom att
flyga så kan dom
inte flyga vilse det
är gravitationen
den är äntligen tillbaks


du kan hålla mig
hålla mig nere på
marken och jag
kan känna smaken
av din kärlek
för den är äkta
''du är äkta''



''såklart jag är äkta''

allt börjar falla på plats
nu börjar jag lära känna mig själv
de bra sidorna
blir uppmuntrade från andra
de dåliga får man lära känna själv

jag är en tickande bomb
alla väntar på att jag ska sprängas
de håller sig borta
men nu har jag börjat undra
om de inte gör rätt i att göra det

jag har ingen annan att skylla på
det är jag som är skyldig till alla brott
jag har förstört mitt eget liv
nu är jag omgiven av avsky och lögner
hur kan man undvika alla spelande ansikten?

jag försöker se livet i helbild
det här kanske inte ens syns i framtiden
allt kommer ordna sig
och minnen försvinner med skratten
berätta för mig om det är så

det känns som ingen hör mig längre
jag har omedvetet isolerat mig själv
ingen kan nå mig inom dessa vita väggar
men det som har hänt har hänt
och jag är känd som den sårbara öppna typen
jag har bara mig själv att skylla
jag borde ha väntat mig att få salt i såren

men jag har lärt mig världen nu
jag har lärt mig om mig själv
du vet jag litar inte på er alls längre
jag kan inte lita på er efter det som hänt
ni kan fan ljuga om vad ni vill
och tro att ni fått mig falla igen
men jag har lärt mig att höra skillnad
på sanning och lögn

människan har lärt mig
att det straffar sig att vara öppen och ärlig
människan har lärt mig
att jag förstört mitt eget liv